Det var mycket minsann, men jag har haft så roligt.
Jag satt ju vid kassaapparaten på en liten stol och mådde rätt bra och övervakade betalningar så att allt gick rätt till..
En del visste vem jag var och kom fram och hälsade, och så kom det fram många barn och fråga om jag var till salu och vad jag kostade?
Hmrff, sa jag, jag är ju inte till salu!
Mamman sydde ett likadant förkläde som alla de som jobbade i butiken hade på sig.
Ja, nu börjar denna vistelse närma sig sitt slut, innan helgen skall jag nog resa vidare, men jag kommer nog tillbaka och skriver en gång till från det här stället. Lillebror i denna familj börjar faktiskt bli lite ledsen för jag snart skall resa, men jag måste ju vidare.
Kramis
Åh så söt du är där du sitter vid kassan och världens finaste förkläde har de sytt åt dig. :) Underbara människor!!!!
Så spännande att få vara med på en mässa så där och liksom ha hedersplatsen som du hade. WOAW!!!
Stooooor kram
M I N D I